Statusrapport för första gången?

Har din verksamhet fått till sig att ta fram en statusrapport för första gången kan det vara svårt att veta var du ska börja. Låt oss räta ut begreppet för dig. 

Varför ska vi göra en? 

Alla som bedriver eller avser bedriva en industriutsläppsverksamhet (IED-verksamhet) ska upprätta en statusrapport. Rapporten ska upprättas och levereras till tillsynsmyndigheten senast fyra år efter att BAT-slutsatser offentliggjorts för huvudverksamheten. Alternativt i samband med ansökan om tillstånd.  

Vad ska den innehålla? 

Statusrapporten syftar till att redovisa de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom området där verksamheten bedrivs eller avses bedrivas. Detta görs i huvudsak för att det vid en eventuell nedläggning ska kunna bedömas om driften av anläggningen har försämrat kvalitén av mark och grundvatten på platsen. I rapporten ska därmed även eventuella framtida risker för förorening försöka identifieras.  

Hur arbetar DGE med statusrapporter? 

DGE framarbetade redan 2013 interna arbetsmetoder och rutiner för upprättande av statusrapporter. Rutinerna baseras på Naturvårdsverkets vägledning för statusrapporter men även på DGEs långa erfarenhet av att planera och utföra miljötekniska markundersökningar och historiska inventeringar. Vi hjälper årligen flera av våra kunder med att upprätta statusrapporter för sina verksamheter och har mycket god kännedom och självförtroende i vilka krav som ställs på omfattning av dessa.   

För att utreda nuvarande och framtida risker för en verksamhets eventuella påverkan på jord och grundvatten behöver vi först veta vad vi ska leta efter. Stor vikt läggs därmed på genomgång av kemikalielistor och avfallshantering för att identifiera för verksamheten relevanta farliga ämnen. Det vill säga, de ämnen som hanteras i verksamheten och som riskerar att utgöra en föroreningsskada vid ett eventuellt spill eller läckage. Vi tittar också på vad som gjorts på platsen tidigare i form av markundersökningar och grundvattenanalyser och vilka föroreningar som har upptäckts då. Vid ett platsbesök går vi tillsammans med kunden igenom bakgrundsmaterialet och pratar om historisk verksamhet samt tar en rundvandring på området. Vid rundvandringen lägger vi stor fokus på hantering, transport och lagring av kemiska ämnen och avfall. Identifierade risker ställs också i relation till exponeringsvägar för människor samt områdets närhet till skyddsobjekt så som bostäder, naturområden och ytvatten. Utifrån ovan nämnt underlag görs en bedömning om huruvida en markundersökning behöver utföras eller inte. 

Vi har gjort massor av markundersökningar tidigare, går de att använda? 

Ibland finns det så pass komplett underlag att föroreningssituationen går att bedöma utan ytterligare provtagning.  

Vi har inte gjort en enda markundersökning tidigare, vad är nästa steg? 

Allt information vi fått hittills sammanställs och används som underlag för att ta fram en provtagningsplan anpassad för hanteringen av farliga ämnen i er verksamhet. Då riktar vi provtagningspunkter och analyser mot de områden där förvaring och hantering av ämnen sker.  

Välkommen till oss med dina frågor och funderingar!